Test av appar

Här kan du ta del av den testrapport som vi producerade i samband med Alandias test av appar för navigation.

Ska din surfplatta vara med på sjön?

Så här gjorde vi testet

Tio surfplattor laddades med navigationsappar (vi kallar dem framöver för program) och sjökort från de vanligast förekommande tillverkarna. Utifrån ett sjösäkerhetsperspektiv tittade vi på sjökortsdata, grafik/läsbarhet, funktionalitet och funktioner. Testet utfördes på den svenska västkusten. Surfplattor monterades på en skiva som placerades i en styrhytt tillverkad av glasfiberarmerad plast. I testet ingick program från Navionics, iSailor, Seapilot, 88SEA, InavX/Solteknik, Marine Navigator/Solteknik, Jeppesen - C-map, Garmin, NV Chart och Eniro.

Sjökorten

I programmen används två typer av sjökort, raster- eller vektorkort.

Tillförlitligheten, dvs. kartnoggrannheten, är helt beroende av det underlag som används för att framställa elektroniska sjökort. I många fall är underlaget papperskort av varierande kvalitet. Bristande eller felaktig djupinformation, positionsfel på strandlinjer, bojar, fyrar, grund m.m. är några av de vanligaste felen. 

Rasterkortet är en digital kopia av papperskortet och just likheten är den stora fördelen. En annan fördel är att du inte kan ändra inställningar som tar bort viktig information för säker navigering. Nackdelen är att kortet lätt blir rörigt när du zoomar in. Det vektoriserade kortet kan vara en vektoriserad kopia av papperskortet tillverkat av en kommersiell leverantör eller data producerat av Sjöfartsverket digitalt i så kallade ENC-format (S57-standard). Den stora fördelen är den tydliga bilden när du zoomar in och möjligheten att välja vilken information som ska presenteras. Den senare funktionen kan dock vara en säkerhetsmässig risk, eftersom du kan ta bort viktig information. En nackdel är att symbolerna som används ofta skiljer sig från papperskortet.

Någon standard för appar och plottrar finns inte, i motsats till de professionella systemen (ECDIS). När det gäller presentation av sjökorten och deras information kan det skilja mellan tillverkare både när det gäller kartdata och navigationsprogramvara. En sak du bör vara observant på vid zoomning är när informationen visas. Objekten har normalt ett så kallat ”Scale Min” och ”Scale Max” vilket bestämmer vid vilken zoomnivå (skala) informationen visas. Som användare bör du därför lära sig vilken symbolik som används, hur zoomfunktionen fungerar och hur korten stämmer med verkligheten. Jämför med papperskortet för den planlagda rutten eller området du ska navigera i och se till att ha tillräckliga marginaler.
Sjökortens läsbarhet på surfplatta är i flera fall bättre tack vare skärmarnas höga upplösning. Prismässigt är sjökort till surfplattor generellt billigare än till plottrar.

Miljötålighet

En stor nackdel med surfplattor (med några få dyra undantag) är att de har dåligt eller inget skydd mot vatten och stötar. På sjön bör surfplattan vara försedd med ett vatten- och stöttåligt fodral. Pekskärmarna som används för surfplattor fungerar dessutom ofta dåligt i blöta förhållanden, med eller utan skyddsfodral.

Oavsett prestanda och vad du tycker om att navigera med en surfplatta så är den ett komplement till båtens ordinarie navigationsutrustning.

Position, kurs och fart

Den inbyggda GPS:en i surfplattan ger i de flesta fall bra position, kurs och fart över grund. Det krävs dock att den har god anslutning till GPS-satelliterna, inne i styrhytten eller nere i ruffen försämras noggrannheten. En del program kan ta emot och använda information från externa sensorer såsom GPS, AIS, kompass, ekolod, vindinstrument och autopilot anslutna via Bluetooth eller wifi.

Funktionalitet

Generellt sett erbjuder navigationsprogram till surfplattor sämre funktionalitet än vad en plotter gör. Dock går utvecklingen fort, nya versioner släpps frekvent med fler och bättre funktioner. På en surfplatta använder du programmen direkt på skärmen, vilket gör den många gånger gör den intuitiv, lätt att använda och läsa. Men i några fall krävs flera knapptryckningar för att exempelvis hitta tillbaka till aktuell position.

Grafik och läsbarhet

Surfplattornas höga upplösning ger bra läsbarhet men några av programmen har text och symboler som kräver att man är nära för att kunna läsa. Några av programmen har inställningar för dag- och nattbildsvisning, där bilden inverteras, och informationsfönster som kan läsas på större avstånd. I kraftigt solljus försämras läsbarheten väsentligt.

Extern navigationsinformation

En del surfplattor och program erbjuder tjänster där man kan abonnera på AIS-information, vädertjänster, hamninformation eller söktjänster kopplade till namn eller egen position. AIS via Internet innebär ofta en fördröjning jämfört med en AIS-mottagare ombord.

Begär offert på Alandias Båtförsäkring

...