Policy för arbetsmiljön och välbefinnande i arbetet 2020

Social- och hälsovårdsministeriets mål är att den livslånga arbetstiden ska öka med tre år till år 2020. För att nå målet har ministeriet godkänt en policy för arbetsmiljön och välbefinnande i arbetet. Policyn innefattar den nationella verksamhetspolicy som avses i ILO:s konvention.

Enligt denna policy för arbetsmiljön och välbefinnande i arbetet styrs all verksamhet av en gemensam uppfattning om vad ett gott arbete och en god arbetsplats innebär.

Ett gott arbete innefattar

  • Rättvis behandling av arbetstagarna
  • Efterlevnad av arbetsplatsens gemensamma värden
  • Tillit på arbetsplatsen
  • Äkta samarbete
  • Jämlikhet och jämställdhet

En god arbetsplats är

  • Produktiv
  • Lönsam
  • Hälsosam
  • Trygg
  • Trivsam

En god arbetsplats utmärks också av ett gott ledarskap, av att arbetsuppgifterna är meningsfulla och intressanta och hur man lyckas kombinera arbete och fritid väl.

Hur uppnås ett gott arbete och en god arbetsmiljö?

En god arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet förutsätter att det på arbetsplatserna finns tillräckligt med kunskap, vilja och kompetens för att nå målen. Lagstiftningen ställer minimikrav på arbetsplatserna, och regionförvaltningen inom arbetarskyddet övervakar att kraven iakttas. I sista hand är det på arbetsplatserna som välbefinnandet i arbetet skapas. 

För att nå målen krävs åtgärder:

  • Ledarskap är hörnstenen för välbefinnande i arbetet.
  • Företagshälsovården blir en effektiv partner för arbetsplatsen.
  • Kunskap, vilja och kompetens nås genom samarbete.
  • Framgångsrik kommunikation ökar åtgärdernas effektivitet.
  • En god lagstiftning skapar grunden för en minimistandard för arbetsförhållandena.
  • En kompetent arbetarskyddsförvaltning uppfyller kraven enligt lagstiftningen.

Hur målen nås följs upp med hjälp av valda nyckeltal. De nedan nämnda målen sätts för att förbättra hälsan och säkerheten.

Målet till år 2020 (jämfört med år 2010):

  • antalet yrkessjukdomar minskar med 10 %
  • arbetsolycksfallens frekvens minskar med 25 %
  • den arbetsbetingade, upplevda fysiska belastningen minskar med 20 %
  • den arbetsbetingade, upplevda psykiska belastningen minskar med 20 %

Förbättringen av välbefinnande i arbetet beror i sista hand alltid på de åtgärder som genomförs på arbetsplatsen.

 

...